Habemus papam! - Vi har en påve!

Ibland vet man inte vad man ska säga förrän efteråt. Och ibland vill man verka smart eller bara ha ett partytrick...
Här lite latinska sentenser... Kända fraser från förr...

Perfer et obdura = Stå ut och var hård!
Need I say more?


In vino veritas = I vinet sanningen.
Denna sanning är inte alltid att man vill tro på...


Nemo saltat sobruis, nisi forte insanit = Ingen dansar nykter, om han händeslevis inte är galen.
Bra sätt att tacka nej till en uppbjudning om man är den icke dansande typen.


Navigare nevesse est, vivere non necesse est = att segla är nödvändigt, att segla är inte nödvändigt.
Behöver man inte vara vid liv för att segla???


Nulla regula sine exceptione = Ingen regel utan undantag
Bra försvar mot de som vill få folk under samma kam..


Noli me tangere! = Rör mig inte!
Vid obehagliga påhopp..


Donec eris felix, multos numerabis amicos = Så länge du är lycklig ska du ha många vänner.
Inte tvärtom alltså!


Qualis artifex pereo = vilken konstnär förgås inte i mig!
En plågad konstnärs replik. Eller när man inte får leva ut sina talanger.


Persona non grata = icke omtyckt person.
Sofistikerat sätt att tycka illa om någon.


Ab ovo usque ad mala = Från ägget ända till äpplena.
Ett kul alternativ till alla andra uttryck i samma genre.


Cave canem! = Akta hunden!


Memento te mortalem esse = Kom ihåg att du är dödlig.
Det glömmer vi lätt..


Pactum turpe = skamligt avtal.
Kan användas vid samtal om prostitution eller då onda planer smids.


Cedant arma togae= må vepnen vika för togan.
Togor inger respekt! Kanske polisen ska byta uniform?


Hodie mihi, creas tibi. = idag för mig, imorgon för dig.
Och så dyker man inte upp nästa dag..


Risum teneatis, amici = Må ni hålla tillbaka skrattet, vänner
När allvarsamma stunder är viktiga


Ergo bibamus! = Låt oss alltså dricka!
Skål!


Pia desideria = fromma önskningar


Naturalia non sunt turpia = Naturliga ting är inte skamliga.
Kör på!


Nemo ante mortem beatus. = Ingen bör anses lycklig före döden.
Livet är hårt!


Post cenam stabis = efter måltiden ska du stå.
Detta är faktiskt ett häslotips från 1600-talet...

Gå inte på K-brunnar! Annars....

Tvångstankar är ett bevis på att vi alla är störda på något sätt.. Vi skiljer oss inte så mycket från "de där"...
Hur många kollar inte väskan 5 gånger för att se om biljetten eller plånboken är där? Kollar att dörren är låst en extra gång och drar gärna i handtaget för att försäkra sig om att det inte går att öppna.. Jag vet nog inte en enda människa som undsluppit tvångstankar...
Att kolla spis och dörr och nycklar och biljetter är väl supervanligt och kan ses som rätt förnuftigt att dubbelkolla.... (det är vid femte kontrollen det börjar bli lite oroväckande)

Det finns mindre förnuftiga tvångstankar...

Att bara gå på de vita sträcken vid övergångsställen.
Att bara gå på vissa gatustenar/plattor
Inte nudda linjer och/eller kanter
Röra på båda fötterna/benen/axlarna lika mycket. (för att skapa jämnvikt)
Svälja/harkla inför olika uppgifter

Undrar om det är vårt sätt att skapa mönster och struktur som får oss att göra dessa oförklariga ritualer? Det blir helt och rent.. ja, mer en helhet om vi inte går på några sprickor i marken..
Det gäller nog att lite då och då mostå frestelsen att göra vissa saker för att inte falla in i tvångstanketräsket..

Sen finns det fixidéer man får som liksom är besläktat med tvångstankarna men som man ännu har förnuft att stoppa...
Jag har vänner som har vill skrika fula ord när de är på konferenser eller föreläsningar med massa folk.. Bara ställa sig upp och ropa..
Andra är rädda att kräkas när de är på teater..
Vissa vill sträcka sig fram och ta på andra människor helt plötsligt. I håret eller handen..
Vissa skapar sig otäcka, spännande, sagolika, dramatiska scenarion för sig själva.. Liksom en lek fastän de inte behöver röra på sig för att leka.. De sitter och dagdrömmer ihop sagor om sitt och/eller andras liv...

Hur många människor skulle inte ses som spykiskt sjuka om de verkligen berättade allt de tänkte och gjorde?
Jag hoppas innerligt att vi alla kan hålla våra konstiga hjärnor i schack..

Vilken typ är du?

Jag tillhör de som några gånger i veckan försöker få fart på arslet och träna. Målet är dock att i framtiden få mindre fart på arslet- d.v.s mindre frekvens. (frekvens = svängning/sekund)
Jag hoppar och skuttar till areobic, step up, bodystep, bodycombat, pilates och allt det där andra..

Det som kan få en att orka lite mer eller lite mindre är för det första musiken.. för det andra ledaren.

Jag känner mig nu kvalificerad att nämna några variater på träningsledare...

1: Det superpositiva hurtiga energiknippet..
Den här typen känner nog alla till... Det är den där typen som ler med hela kroppen och inte kan stå still ett ögonblick. Leendet känns dock oftast rätt påklistrat. Överdriven hurighet gör att man bara faller ihop. Ledaren behöver all energi i rummet för att vara så superpositiv att hon/han liskom suger ur en all energi. Man blir matt bara av att titta på henne/honom... Värre blir det när de börjar forma ord eller tjoa...
"Tjohoo! Vad kul!"

Utav denna variant av överhurtiga ledare finns sedan två undervarianter...

1:1 Den som älskar smärta..
De ledare som liksom blir höga på att det bränner i musklerna och tjoar extra då. När han/hon ser alla de lidande utövarna framför sig får denne machokistske ledaren en kick..
"Tjoo! Oj vad jobbigt! Känn hur det bränner.. Men ni klarar det! Det är jobbigt!"

1:2 Den som får orgamsiska känslor...
Den ledare som med alla sina positiva utrop får till en sensuell prägel på det hela...
"Det är brrraaaaaa.... Kom igeeeeen... Ååhhh! Vad ni är duuuktigaa!" Man vet inte om hon föröker vara sexig eller en typ av modersgestalt som försöker trösta...
Jag får genast flashbacks till den härliga TV-gympan på 80-talet... "Kniiip, det är braaa!"


2: Den hånande
Den typen av ledare som själv har en superkropp och superkondis. Den mest vältränade utövaren på passet kan inte mäta sig med denne alls...
Eftersom denna superkondis och sunda leverne med tio pass i veckan och ett havt geléhallon på lördagskvällen är en självklarhet för ledaren kan denne inte alls förstå hur vi vanliga kan gå omkring med så mycket hull (om än lite för oss vanliga) och så lite kondis.
Detta resulterar i ett förakt för de som går på passet. När man inte orkar studsa på brädan lika mycket som ledaren blir man blängd på.. Sedan hoppar ledaren ännu högre liksom för att visa hur dålig man är och för att visa hur bra just hon/han är.


3: Missar inget tillfälle..
En ledare som genom svettdropparna kollar in atleterna framför sig. Hur mycket guppar det här? Hur stort är det där? Ett extra leende. Hjälper till att lämna tillbaka din träningsmatta eller medarna. Kommer gärna nära för att visa just dig hur man gör en övning när hon/han i själva verket vill röra dig, prata med dig eller kolla närmre på något. Kanske frågar hon/han hur passet var för dig.. Härligt för den som gillar att bli uppraggad samtidigt som det bildas CD-skivor under armarna.. För andra upptagna eller för de som föredrar att visa sig från en aningen bättre sida vid raggningstillfället är det kanske inte lika roligt..


4: Den genuine
Den här ledaren blir älskad! Hyllad! En ledare som utan påklistrad och överdriven huritghet, elakhet eller annat knepigt klarar av rollen. Hon/Han är den ledaren som utstrålar glädje i det denne gör.. Glad, men utan klister. Uppmuntrande, men utan fakirtalanger. Någon som verkligen tycker om: sitt jobb, att leda människor till en bättre kondition och att träna..
En sådan ledare får en att orka hela vägen- oavsett musik!

Det finns säkert fler typer av ledare, men dessa har jag alltså lyckats identifiera...