Gå inte på K-brunnar! Annars....

Tvångstankar är ett bevis på att vi alla är störda på något sätt.. Vi skiljer oss inte så mycket från "de där"...
Hur många kollar inte väskan 5 gånger för att se om biljetten eller plånboken är där? Kollar att dörren är låst en extra gång och drar gärna i handtaget för att försäkra sig om att det inte går att öppna.. Jag vet nog inte en enda människa som undsluppit tvångstankar...
Att kolla spis och dörr och nycklar och biljetter är väl supervanligt och kan ses som rätt förnuftigt att dubbelkolla.... (det är vid femte kontrollen det börjar bli lite oroväckande)

Det finns mindre förnuftiga tvångstankar...

Att bara gå på de vita sträcken vid övergångsställen.
Att bara gå på vissa gatustenar/plattor
Inte nudda linjer och/eller kanter
Röra på båda fötterna/benen/axlarna lika mycket. (för att skapa jämnvikt)
Svälja/harkla inför olika uppgifter

Undrar om det är vårt sätt att skapa mönster och struktur som får oss att göra dessa oförklariga ritualer? Det blir helt och rent.. ja, mer en helhet om vi inte går på några sprickor i marken..
Det gäller nog att lite då och då mostå frestelsen att göra vissa saker för att inte falla in i tvångstanketräsket..

Sen finns det fixidéer man får som liksom är besläktat med tvångstankarna men som man ännu har förnuft att stoppa...
Jag har vänner som har vill skrika fula ord när de är på konferenser eller föreläsningar med massa folk.. Bara ställa sig upp och ropa..
Andra är rädda att kräkas när de är på teater..
Vissa vill sträcka sig fram och ta på andra människor helt plötsligt. I håret eller handen..
Vissa skapar sig otäcka, spännande, sagolika, dramatiska scenarion för sig själva.. Liksom en lek fastän de inte behöver röra på sig för att leka.. De sitter och dagdrömmer ihop sagor om sitt och/eller andras liv...

Hur många människor skulle inte ses som spykiskt sjuka om de verkligen berättade allt de tänkte och gjorde?
Jag hoppas innerligt att vi alla kan hålla våra konstiga hjärnor i schack..