Längtan

Vad vore livet utan lite längtan och mötet efter att ha längtat?
Allt blir liksom lite bättre med längtan. Man uppskattar saker mer då.
Tänk att ha skramlat ihop pengar till den där resan för att sedan få sätta sig i ett flygplan och möta den kultur man längtat efter. Vad man njuter! Det blir en riktig belöning för hur man slitit..
Eller när ens kärlek inte är hos en eller kanske inte har kommit än. Så mycket gladare man blir när han då dyker upp. (Eller hon för den delen.)

Tänk att alltid få det man vill ha just när man vill ha det. Materiellt, känslomässigt och relationsmässigt. Tänk att aldrig längta. Livet skulle inte vara lika spännande. Man skulle inte se vad man hade på samma sätt. Bli lite bortskämd.
Vissa saker behöver man aldrig länga efter. Man tar de för givet. (Man kanske ska ta och tänka på de sakerna man tar för givet och tänka hur det skulle vara utan?)

You don't know what you've got 'til it's gone.
Tänk att det försvinner en stund eller är precis utom räckhåll en stund. Det där man vill ha och har. Så man får längta. Då skulle man nog inse hur bra saker och ting är.

Jag tänker inte skriva "den som väntar på nå't gott....." för jag tror att man kan vänta ihjäl sig på det viset. Slösa bort sitt liv och inte få saker att hända själv. Mam måste ju våga satsa lite och låta saker ske.
Visst, om man får saken man väntat på och blir så där överlycklig kanske det inte spelar någon roll hur länge man väntat. Jag hoppas bara man har kämpat för att få det man vill ha då och inte överlåtit det till ödet eller någon annan.. Men tänk om det inte alls visar sig vara så bra som man hoppats? Vad gör man då?
Och om man längat så mycket efter en sak och sen får ångest för att man inte har något nytt att längta efter.. Precis som bergsklättrare och andra idrottare som blir helt tomma och nästan livlösa när de fått vad de kämpat efter så länge. De har liksom inte tänkt på livet efter att de nått målet...
Vissa människor tror jag kanske lever på den längtan där man aldrig kommer att få det man vill för att man egentligen inte vill ha det... För vem vet hur livet skulle bli då... Om man fick det man sa att man ville ha och det inte alls blev bra- livet..

Glöm inte att längta lite nu och då. Det är sunt för kroppen och knoppen. Att ha mål att sträva mot.
För den som väntar på nå't gott uppskattar saker bättre när de kommer.