Nu har jag ringt och ringt och ringt och planerat och skrivit och fixat. Färdig att sätta igång med uppgiften jag fått... Men vad händer? Jo klartecknat, det där avgörande samtalet, väntar på sig. Alldeles för länge!
Tiden rinner ur händerna. Paniken börjar smyga sig på. Man funderar på att börja mygla, fuska... Sätta igång ändå...
Med då kommer väl någon på en bara för det.. Eller så avslöjar ens dåliga samvete en... Fast egentligen är det inte jag som ska ha dåligt samvete. Det är de där som väntar med att göra den minimala uppgiften att höra av sig till mig och säga "Okej! Vi kör på din grej."
Med deadlinen hängande över huvudet känns det som att ett avslag nu skulle bli förödande. Då blir det med ganska stor sannoliket mygel och fusk av det hela!
En rätt hederlig och ärlig person håller på att byta sida!
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment