Idag har jag haft medarbetarsamtal med rektorn. Gick finfint.. Blev alldeles rörd när hon sa ngt i stil med:
"Jag ser dig inte jobba här om 5-10 år. Du har sådana kvaliteter att jag ser dig som en skolledare och utvecklare. Kanske rektor eller läromedelsförfattare. Ring mig om tio år så jag får veta! Du tar dig an uppgifter bra och är en sådan människa som kommer vilja gå vidare och du är modig. Du är nog inte medveten om dina kvalitéer, men du har så många med dig. Ditt bemötande är bra, du är en bra ledare. Du inger respekt och trygghet."
Jag blev ju nästan tårögd. Vad säger man? Tack? Skruvar sig på stolen och försöker att ta åt sig.. Jag som har fullt sjå medatt hitta mig själv som pedagog och komma in i det hela.. man blir ju glad, men samtidigt lite obekväm.. Hon gillar mig iaf, det är ju bra. :)
Skulle hälsa mamma att hon gjort ett bra jobb också. :D Haha...
Ja, vi får väl se var jag hamnar.. Men att skriva böcker hade ju varit kalas! :)
Ja, så kort sagt så gick samtalet bra..
Det är lustigt att andra alltid tror mer om en själv än vad man själv gör..
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
4 comments:
hej det var inte något dåligt omdöme. Vi är mycket stolta över dig. Du vet också att vi tycker mycket om DIG Och önskar dig fortsatt framgång i ditt yrkesliv- må så gott önskar morfar o mormor
WOW!!! inte illa. Såklart att hon tyckte att du är helt fantastisk - vem sjutton tycker inte det! PUSS på dig
Och det där blev lite fel svenska..
Din rektor har rätt! Det är du! Jag håller fullständig med henne. Jag får peppa dig att välja vilka du vill göra. Kram Mamma
Post a Comment